Uppror på Serietecknarskolan

Följande inlägg är skrivet för länge sedan och gäller alltså inte en situation som finns i nuläget. Syftet med denna blog är att visa upp saker som hänt i en viss situation för att man ska kunna dra slutsatser av det inför nya situationer (se Om den här bloggen).

X har hävdat att hon sköter skolan i sann demokratisk anda.

Samtidigt som hon säger sig stå för detta ideal så styr hon skolan med järnhand.

Förslag om förbättringar förkastas.

Hon förolämpar elever och gör vad hon kan för att knäcka dem genom att attackera deras svaga punkter. Att vissa elever inte vågar säga ifrån när de blir dåligt behandlade utnyttjas och elever som vågar säga ifrån blir motarbetade på andra sätt i helt andra sammanhang.

Förslag från elevrådet ignoreras. Se Elevrådsillusionen.

Det är knappast en skola driven i demokratisk anda.

Följande inlägg är skrivet för länge sedan och gäller alltså inte en situation som finns i nuläget. Syftet med denna blog är att visa upp saker som hänt i en viss situation för att man ska kunna dra slutsatser av det inför nya situationer (se Om den här bloggen).

I början av vårterminen (eller egentligen innan jul, men det blev inte offentligt förrän efteråt) bildades ett elevråd. Det har formen av öppna möten dit alla elever är välkomna. Vem som helst kan lägga fram punkter och förslag och inför möten med X eller rektorn utses tillfälliga representanter då sådana behövs.

Denna illusion av medbestämmande visade sig senare inte vara värd så mycket.

Ett exempel:
En bit in på vårterminen tillfrågades vi vilka föreläsare vi ville ha till skolan under våren. Vi röstade bland de förslag som kommit från både elevernas och X’s sida. Röstningen följdes antagligen efter bästa förmåga, även om det inte blev precis så som vi hade velat ha det. MEN en tid senare tillfrågades vi om vi ville ha en föreläsare som hade hört av sig och frågat själv. Han hade föreläst på skolan tidigare och var en bekant till X. Informationen vi fick om honom var att han hade arbetat med bla Disney och Bamse. Vi röstade och var enhälliga om att vi inte ville ha honom som föreläsare, eftersom vi redan i höstas hade haft en föreläsare som jobbat med Bamse.
Då resultatet av omröstningen lämnades fram till X påpekade hon att elevrådet bara har en rådgivande funktion. Redan detta var olycksbådande och farhågorna visade sig slå in.
Långt senare mot slutet av vårterminen hade vi just denna föreläsare i en kurs. Att det direkt stred emot elevernas uttalade vilja nämndes aldrig.

Följande inlägg är skrivet för länge sedan och gäller alltså inte en situation som finns i nuläget. Syftet med denna blog är att visa upp saker som hänt i en viss situation för att man ska kunna dra slutsatser av det inför nya situationer (se Om den här bloggen).

När vi ifrågasatt X’s roll som platsansvarig har vi fått reda på följande:
Hon har ingen pedagogisk utbildning (ändå tar hon ofta rollen som lärare).
Hon har gått två år på konstlinjen i Gävle (som också hör till Bollnäs fhsk, precis som Serietecknarskolan gör). Hon har ingen annan utbildning som skulle göra henne kvalificerad att ha hand om en Serietecknarskola.

Hon ser sig själv som konstnär och INTE serietecknare (varför det nu skulle behöva vara någon skillnad, eftersom serier helt klart är en konstform). Hon har varit verksam konstnär i 20 år men hon läser nästan inga serier.
Precis innan hon sa att hon faktiskt är konstnär sa hon att “konst och serier är inte samma sak”.
KY-linjens styrkommitté har inte haft möte på 4 år, men hon ser det inte som sin uppgift att sammankalla ett möte nu när linjen har startat, trots att flera elever tom slutat för att det inte har fungerat ordentligt, för det vore “att trampa på chefens tår”.
Hon har sagt om KY-linjen: “JAG har inget ansvar för att den här utbildningen ska fungera.”
X utgår “av egna erfarenheter sedan hon gick konstlinjen” från att eleverna på Serietecknarskolan mest är ute efter att festa och inte alls tar seriöst på den utbildning de valt. (Varför nu någon som bara var ute efter att festa skulle utbilda sig till serietecknare, som inte är ett högstatusyrke direkt, och skaffa sig studieskulder, och dessutom i en stad med bara 12000 inv).

Hon har dessutom ingen social förmåga (tex kan man få höra “Är du dum i huvet?” när man kommer med förslag). Det har vi själva fått upptäcka men resten är sådant som hon själv har sagt.

Följande inlägg är skrivet för länge sedan och gäller alltså inte en situation som finns i nuläget. Syftet med denna blog är att visa upp saker som hänt i en viss situation för att man ska kunna dra slutsatser av det inför nya situationer (se Om den här bloggen).

Serietecknarskolan stöder censur. Och det är en censur som inte kan ifrågasättas eller diskuteras.

I höstas hade vi en utställning på skolan. Den sammanföll med skolans invigning (eller om det var KY-linjens invigning?). Våra instruktioner var att vi skulle ta våra bästa verk och rama in för att de sedan skulle hängas upp på skolan. Så det gjorde vi. När vi var färdiga fick några av oss höra att våra verk inte passade. Vi hade inte fått några instruktioner om vad som var “lämpligt” att visa upp på en elevutställning på skolan.
Förbjudna verk:
Margaret Thatcher som får en yxa i huvudet tilläts efter att en förtydligande lapp satts dit.
En teckning av en naken man och en naken kvinna som står bredvid varandra. Bakgrunden är ett collage av porrannonser för telefonsex och små bokmärkesflickor. Eleven hävdade att bildens syfte var att ifrågasätta gränsen mellan erotik och porr och att skapa en diskussion. X’s anledningar att förbjuda bilden var flera olika.
En var att skolan inte kunde stå för någon porrpropaganda. Att bildens syfte var att ifrågasätta och skapa debatt spelade ingen roll.
En annan anledning (X kom på dessa anledningar allteftersom) var att man enligt lag inte får stjäla andras bilder -ens till collage. Och att porrfotograferna som tagit bilderna faktiskt också är konstnärer som inte vill att man ska använda deras verk hursomhelst.

Det finns ingen lag som säger att det skulle vara förbjudet att använda andras bilder till collage. Det verkar som X hittade på det för att det passade hennes syfte just då och för att hon utgick från att vi som hörde det inte skulle veta om det var sant eller inte.

Skolan är stolt över att de censurerar elevernas verk. Senare under året skulle det visa sig att det gällde även andra ämnen än porr och erotik (vilket i detta fall handlar om ett gränsfall eftersom tavlans syfte var ifrågasättande).